Burstedts politik

HBTQ + feminism = elitens nya hobby?

2007-06-13T14:42:00.000+02:00

Ibland blir jag trött på att i varje debatt stå med ett ben på vardera sida. Det ger liksom inga vänner.

Jag känner avsmak inför en designvänster som vill plocka bort klassperspektivet ur vänsterrörelsen och hellre jollrar om den emancipatoriska kraften i att köpa en snygg handväska. De har sjukt fel.

Och jag känner avsmak inför den vänster som tycker att HBTQ-frågor och feminism är ointressanta, interna mikrofrågor för rika innerstadsmänniskor.

(För en snabb uppställning av de olika lagen, se detta inlägg från Ramqvist och läs kommentarerna)

Människors möjligheter bestäms allt mer (inte allt mindre) av deras klassbakgrund. Att bortdefiniera klass som irrelevant och förlegat är för mig inget annat än konservativt. Det är en politik för ett samhälle där människor föds till antingen tjänare eller herrar.

Gammelvänstern å sin sida avfärdar allt utom klass (och kanske catchy latinamerikanska kampsånger) som elitproblem. Eftersom alla bögar och flator bor på södermalm så har det inget med den vanlige knegaren i Degerfors att göra. Eftersom alla feminister är professorer i genusvetenskap så har det inget med undersköterskan i Boden att göra.

Gammelvänsterns politik blir självbevisande. Eftersom arbetarrörelsen inte tar sitt ansvar för att frigöra människor överallt, så söker sig människor som inte passar in (och som inför sig själva orkar stå för det) till de reservat som finns – Södermalm och högskolorna. Och de som inte orkar håller käft och lever sina liv i lögn.

Metallaren som egentligen förälskar sig i män knegar på, gifter sig med en kvinna och skaffar barn. Och super bort sina obehagliga tankar. Kanske lappar han till någon för att lätta på trycket. Kommunalaren som tycker att det är fan att just hon alltid ska göra allt jobb, få stryk och skitlön gifter sig med en man, skaffar barn och blir sjukskriven för utbrändhet.
Så kan vi fortsätta låtsas att allt utom klass bara är intressant för människor som sitter och dricker skitdyr latte på ett överdesignat kafé i närheten av Skånegatan. Medan ofria människor överallt annars får fortsätta vara ofria.

Intressant feminism, HBT, Klass, Vänster

Nä, det blir inte av

2007-02-15T21:15:00.000+01:00

Som ni märker så kommer det inga nya inlägg. Det blir inte av de korta tider jag är hemma och vaken. Så jag får väl officiellt meddela att bloggen läggs i vila.

Den får ligga kvar, om jag skulle drabbas av akut skrivlust. Eller bara för att jag vill ha kvar inläggen om någon vilsen själ skulle hitta hit.

Vi ses kanske så småningom.

Fel igen

2007-01-16T21:37:00.000+01:00

hade jag. Men jag börjar bli van.

För det första så blev det inte Messing som smög upp bakom alla högstatusnamn och knep partiledarposten. Smög upp gjorde hon (är ändå lite nöjd med tipset så långt), men sen sa hon nej. I och för sig med tydliga signaler om att hon tänker ta fighten nästa gång.

För det andra trodde jag att Mona Sahlins popularitet hörde till det förgångna, och jag har varit gravt skeptisk till att hon skulle kunna leda partiet till några vidare opinions- och valframgångar. Menmen, fel hade jag igen alltså.

Och kanske, kanske kan det bli ganska bra det här ändå. Jag har verkligen varit negativ. Sahlin känns ju inte direkt som någon nystart, snarare som att kastas tio år tillbaka i tiden. Och särskilt tongivande har hon ju inte känts sen skandaltiden. Men å andra sidan - vem mer än Persson har känts tongivande sen dess?

Och kanske har hon en knivskarp agenda som hon bara väntat på att få sätta i verket när hon får chansen?

Aja, förvirrade anteckningar från en som känner att bloggen behöver lite ny text, oavsett kvalitet.

Högerdrygt

2007-01-08T17:41:00.000+01:00

Hur länge ska grabsen i regeringen komma undan med att bli dryga och otrevliga när journalister sätter dem under press? Jag menar, som Littorin, Bildt och t o m Snälla Hundvalpen snäser och översittar sig när journalister är dumma med dem, så gjorde inte ens Göran Persson.

Fast jag tror att folk har blivit så vana vid att se dem som schyssta killar att det tar ett tag innan irritationen över deras beteende får fäste.

Men snart så... Moahahaaaa.

Nåväl, hur som helst. Egentligen tänkte jag skriva om att dagar i arbetsmarknadsåtgärder ska börja räknas in i a-kassedagarna. Det kanske värsta förslaget hittills från borgarna. Långtidsarbetslösa kommer alltså att hänvisas till socialbidrag. Och plötsligt ökar vi andelen riktigt fattiga i Sverige med, tja, hur många hundra procent tror ni?

Och med socialbidrag så är vi nere på en fattigdomsnivå som inte är någon skojig lyxfattigdom, vi snackar jävligt lite pengar.

Det nya arbetarpartiet verkar mest sikta in sig på att bygga upp ett ordentligt trasproletariat.

Lever igen!

2007-01-05T18:56:00.000+01:00

Det känns lite som att återuppkopplas mot sitt eget blodflöde - vi har nu fått bredband till lägenheten! Så förhoppningsvis blir det lite mer bloggande från mig i framtiden.

Efter helgen kanske det blir mer bloggande

2006-12-13T22:51:00.000+01:00

På lördag går flyttlasset! Har varit mycket med det där, och med att börja ta körkort samtidigt. Men när flytten är klar, alla förbannade el-avtal och annan meningslös kvasivalfrihetsskit är fixade, då kanske jag blir lite aktivare här igen. Har några uppslag som jag kanske skriver om framöver (förutom de två bloggutmaningar, från Marta repsektive Clausewitz, som jag fortfarande inte fixat). Bl a:
- Det är något fel på manligheten
- Det är något fel på unga killar
- Bra och dåligt med utvecklingen i Ryssland
- Lägga upp en låt av fabulöst bra Al Green
- Högern kan ju inget! (Kultur, A-kassan, AMS-neddragningar, Arbetslivsinstitutet m.m.)

Vi får se. Men Martas mycket snälla nominering av denna blogg till Årets Politiska Blogg förpliktigar ju liksom.

Må gott så länge

Årets arbetare

2006-12-08T10:43:00.000+01:00

Det finns ingen högre titel än arbetare!

HBT- och BDSM-soul?

2006-11-29T11:47:00.000+01:00

Ni får ursäkta den något spekulativa rubriken, men den är inte helt off topic.

Jag ramlade på två Bill Withers-covers på Youtube, och de är verkligen riktigt, riktigt bra. Bill Withers, ni vet, med Ain't No Sunshine (when she's gone).

Den första är Who Is He And What Is He To You med Meshell Ndegeocello från -96. Det är den som gett HBT-delen av rubriken. Inte för att den explicit handlar om sådana frågor, utan bara för att en tjej sjunger om svartsjuka gentemot sin flickvän. Spekulativt, som sagt.

Hur som helst. Låten är en av de allra bästa. Det är nog bara Withers som kunde skriva den här typen av långsam, delvis lågmäld funk. Den här gången med en av de mest hotfulla basgångar jag hört. Och Meshell Ndegeocello har definivt en röst att backa upp basen med. Lyssna!

Den andra är Use Me med D'Angelo. BDSM om denna får nog ses som än mer långsökt än HBT om den ovan, men va' f.. Versionen är synnerligen trogen orginalet. Pockande, med en märklig kombination av tillbakalutad sång och lätt studsande sax. Isaac Hayes gjorde för en 30 år sedan en väldigt mycket farligare version, och Withers orginal får väl ses som lite vassare än detta. Men trots det så gör D'Angelo ett utmärkt jobb, och kan det få någon att leta upp en Withers-skiva så är det ju värt det.

Intressant
Soul

Pojkar dåliga i skolan - vad är problemet?

2006-11-29T10:51:00.000+01:00

Så, det har ännu en gång kommit en "nyhet" (nå, det var ju rätt längesen nu, men er ödmjuke bloggare ligger efter) om att pojkar klarar sig sämre i skolan än vad flickor gör. Problemet sägs vara att pojkar kommer att halka efter. Tora har svårt att ta det problemet på allvar, och Kerstin på Motvallsbloggen skriver intressant om hur det såg likadant ut på 50-talet (och att pojkar därför kvoterades in på läroverken, en kul sak i sig)

Men man närmar sig frågan från fel håll. Tora och Kerstin har rätt i att inget tyder på att pojkar kommer att bli andra klassens medborgare i framtiden. Problemet är ett annat - att pojkar helt enkelt inte lär sig särskilt mycket i skolan. Det är inte (bara) ett individuellt problem för dessa pojkar, det är också ett samhällsproblem.

Ju mindre skolan påverkar pojkarna, desto djupare kommer de att sitta fast i gamla mönster. Nedärvda normer och den nöjeskultur-backlash vi är mitt inne i kommer att dominera deras identitetsskapande mer.

Samma problem följer med uppåt - sämre studieresultat och studieintresse leder till att färre pojkar pluggar på högskolan. Och (de flesta) högskoleutbildningar hjälper en att tänka nytt om sig själv och sin roll i samhället.

Problemet är alltså inte att män kommer att bilda framtidens underklass. Problemet är att män kommer fortsätta återskapa det klass-, genus-, sexualitets- och etnicitetssystem som förtrycker människor idag.

(Sen kan jag ju också bli lite frustrerad över att vissa på allvar anser att det aldrig kan vara synd om pojkar, och aldrig ser diskriminerande system när de riktar sig mot vissa grupper. Jag tror inte att jag är den ende med erfarenhet av att flickor systematiskt gavs högre betyg än likvärdigt presterande pojkar)

Intressant
Skolan

Det negativa med de senaste opinionsmätningarna

2006-11-26T11:58:00.000+01:00

Att läsa om opinionsundersökningar har den senaste veckan varit ganska uppmuntrande för en sosse. Men det finns en sak som oroar mig också.

Jag hade trott att Sverigedemokraterna skulle sjunka drastiskt och snabbt. Efter valet har det mesta om dem handlat om kaos och märkligheter. De har inte kunnat besätta mandat, folk som inte har något med dem att göra har blivit invalda genom att skriva sitt eget namn på valsedlarna. Folk har grälat på varandra.

Visst kan attacken på deras utbildningsmöte ha hjälpt upp dem en smula. Men jag trodde ändå att vi skulle se en Ny Demokrati-effekt. När partiet avslöjas som uppenbart amatörmässigt och löjeväckande, då borde de sjunka som en sten.

De har tappat, men inte nämnvärt. Det oroar mig.

Intressant
Sverigedemokraterna

Jag veeet - opinionsmätningar är skit

2006-11-20T14:55:00.000+01:00

Man ska inte tro dem. Men lite, lite glad måste man få vara ibland också...

Jo, det måste bli en kvinna

2006-11-16T14:01:00.000+01:00

Jo, jag vet att jag är en rätt senfärdig bloggare, men wtf, mitt jobb är inte att kommentera vad som står i tidningarna just idag.

Det debatteras om huruvida den nya partiledaren i s måste vara en kvinna, eller om det bara vore önskvärt, eller om man enbart ska se till "kompetens". Nalin Pekgul anser att det är ett oeftergivligt krav att det ska bli en kvinna. Jonas Morian tycker inte det.

Jag håller med Pekgul här, och jag skäms inte ett dugg för att jag så att säga vill kvotera till denna post. Det finns bara tre riksdagspartier som aldrig haft en kvinna högst upp: Moderterna, kd och... sossarna. Inget sällskap man vill synas i...

Men framför allt - blir det inte en kvinna den här gången kommer besvikelsen att bli monumental. Feminister kommer att ge upp partiet helt. Kvinnor utan en utarbetad feministisk analys, men som helt enkelt tänker att vad fan, vi ska väl också vara med, kommer också att se sig om efter andra partier. Kanske v, men lika gärna centern. Dessa kvinnor är en icke föraktlig andel av väljarna, vida många fler än de ideologiskt skolade feministerna.

Det är gravt pinsamt för ett parti som kallar sig feministiskt att gång på gång hoppa över kvinnor när partiledare ska väljas. Nu har vi chansen att visa att vi menar allvar. Om det rådde akut brist på kvinnor i partiet så kanske (säger kanske) det skulle vara en annan sak. Men den situationen befinner vi oss sannerligen inte i.

Det finns både ideologiska och taktiska skäl att välja en kvinna. Det främsta taktiska skälet (förutom väljarflykt) är hur debatten skulle gå om det blev en man. Det första året skulle ungefär samtliga frågor partiet får handla om varför det inte blev en kvinna. S skulle helt tappa initiativet, bara gräva sig djupare ner i den defensiv som förlorade valet.

Vem det ska bli finns det andra som är bättre på att bedöma. Jag vågar satsa en spänn på Ulrika Messing, men vi får väl se.

Bara det blir en kvinna.

Intressant
Socialdemokraterna, Ulrika Messing, partiledare, feminism, Nalin Pekgul

Storbritannien - det är jag!

2006-11-14T13:51:00.000+01:00

Man kan göra tester om allt. Här är ett om vilket engelskspråkigt land man är. På samma sida finns massor av andra knäppa grejer.

You Belong in the UK

Blimey!A little proper, a little saucy.You're so witty and charming...No one notices your curry breath

What English Speaking Country Are You?

Fördöm allt de gör!

2006-11-14T09:22:00.000+01:00

...verkar vara framtidens politik. Det kunde ju vilket barn som helst begripa att det skulle bli ett himla liv över Anders Borgs förslag om böter i a-kassan. Men förutsägbarhet är inte alltid bra, det här hade ju istället kunnat vara ett tillfälle att motbevisa den allmänna uppfattningen att politik handlar om osakligt käbbel.

För osakliga är precis vad vänsterreaktionerna har varit. Förslaget är alltså att införa ett steg emellan ha a-kassa och inte ha a-kassa. Om du idag inte söker tillräckligt många jobb (godtyckligt bedömt av din arbetsförmedlare) så blir du av med allt. Det finns ingen varningsperiod, ingen tid till bättring. Du är helt beroende av att ha haft turen att träffa en snäll förmedlare.

Nu vill Anders Borg införa ett första, mildare straff. Dagsbot istället för total avstängning. I protesterna låter det som att inget straff finns idag. Det är alltså helt, helt fel. Själv tycker jag att förslaget är rätt bra.

Intressant
arbetslöshet, politik, Anders Borg, moderaterna, a-kassan

Är Kina fascistiskt?

2006-11-13T15:53:00.000+01:00

Clausewitz ser Kina som fascistiskt, och jag har funderat ett tag på om jag håller med. Man ser sig ju gärna som en auktoritet på området, efter att ha försökt definiera fascismen här...

Men sanningen är nog att jag inte kan ge något bra svar. Det är svårt att bedöma ett lands politiska system utifrån Kalle Anka-journalistiken i media. Men några saker tror jag att jag kan bidra med. Sammantaget tycker jag nog att mest talar för att Kina inte är fascistiskt.

Regimen använder i och för sig våld som maktmedel, genom tortyr, avrättningar och militärmakt (mot Taiwan, Tibet och delvis Japan, USA). Men de för inte fram våld som den legitima grunden för makt. Framför allt inte i internationella sammanhang, där de starkt förespråkar nationellt självbestämmande (av taktiska skäl förstås, men ändå). Krig och våld tycks inte vara något självändamål, utan medel för att uppnå andra saker.

De tycks inte anse att ett lands framgång mäts i hur många andra länder landet ockuperar och förslavar. (Att de gör det innebär inte i sig att det är målet för politiken)

De tycks inte vara några vidare familjekramare.

De ser gärna kvinnor i produktion utanför hemmet.

De har inte ledarprincipen. Personkulten runt Mao skulle kunna få en att tro det, men det kinesiska ledarskapet har alltid varit mer eller mindre kollektivt. Det finns inte (åtminstone inte efter Mao) någon tanke om att folkviljan inkarneras i en enskild ledare, som i och med det blir ofelbar. Inte ens under Mao rådde fullständigt envälde. Maos styrka hämtade han från allianser. Olika maktcentra rörde sig med eller mot varandra. För att ledaren skulle få igenom sin politik krävdes politiskt fotarbete, det räckte inte att att skicka ut en order utan att först förankra bland dem som var starkast för tillfället. Det är partiet (eller ibland, när vinden blåste åt det hållet, militären) som inkarnerar folkviljan, snarare än enskilda individer.

Om jag har fattat det rätt så finns det inte ett korporativt ekonomiskt system, utan en blandning mellan statlig planering och privat företagande.

De verkar inte ha något emot finanskapitalism.

De betonar snarare stabilitet än handling.

De försöker legitimera sig som en demokrati (felaktigt, förstås, men man är i alla fall inte som fascisterna öppet antidemokratiska).

Tillsammans och var för sig innebär ovanstående punkter att det blir svårt att se Kina som fascistiskt. Men det finns helt klart beröringspunkter också. Symboler och känslor har, precis som i Sovjetunionen, använts flitigt som politisk metod. Parader, medaljer, massmöten (främst kanske under kulturrevolutionen) och emblem är centrala verktyg. En i stora delar osund nationalism verkar också finnas till hands, liksom en aversion mot homosexuella.

Att Kina kan kallas kommunistiskt är för mig obegripligt. Men jag skulle säga att det snarare rör sig om en kapitalistisk diktatur än om fascism.

Intressant
Fascism, Kina, kommunism, ideologier

Om mobbing och en person jag beundrar

2006-11-13T15:19:00.000+01:00

Jag läser just nu Johanna Nilssons Hon går genom tavlan ut ur bilden, den kanske bästa roman jag läst om barns mobbing. Det är tung läsning. Inte litterärt, men känslomässigt. Den tvingar fram minnen av egen ondska och andras.

Den får mig att motvilligt minnas byskolan där jag gick låg- och mellanstadiet. Mobbingen böljade fram och tillbaka, olika offer hämtades ur en pott av utanförstående, olika personer drabbades beroende på vad mobbarna kände för just den perioden. Men i min klass var det också en tjej som var ständigt utsatt. Oavsett grymhetskonjunktur var hon alltid lovligt byte.

Men den får mig också att minnas den enda personen som orkade stå emot. En tjej sprang aldrig med flocken, en tjej valde istället att stå på den mobbades sida, oavsett vem det var. Visade stöd, om än aldrig så litet. Led när någon drabbades, istället för att skratta. Att ha den integriteten redan som barn, det är stort. Jag önskar att jag hade haft det. Jag skäms över att jag inte hade det.

Om jag minns rätt hette hon Marika Arestav, och hon har min oreserverade beundran.

Intressant
Mobbing, mobbning, litteratur

Bostad

2006-11-09T02:28:00.000+01:00

Well vänner - ovanligt slött bloggande från mig ett tag, men det har sin förklaring - bostadsjakt i kombination med att Aftonbladets kolumnister fortsätter att ändå säga allt som behöver sägas.

Men ser ni - nu har jag och min flickvän äntligen köpt oss en lägenhet! Och jag är helt enkelt sjukt glad över det just nu. Kontraktet skrevs idag. Och jag går slutgiltigt in i landet av väletablerade, välmående och allmänt gynnade. Fan vet varifrån jag ska lyckas skaka fram nån arbetarcred nu när jag till och med flyttar ifrån Flempan.

Bloggdefinitioner

2006-11-03T13:00:00.000+01:00

Ser att glamourprincessan Karolina Lassbo, mest känd för att ha träffat Uppsala studentkårs förre ordförande Ludvig "Ludde" Larsson vid ett tillfälle, protesterar mot att hennes blogg kallas för en modeblogg:

"Det är alltså under 14,5 % av inläggen som på något sätt har med kläder att göra."

Nu väntar vi bara på att Fredrik Federley med motsvarande motivering protesterar mot att hans mingeldagbok kallas för politisk blogg.

Intressant
Karolina Lassbo, Fredrik Federley, bloggar

Den sista

2006-11-02T15:06:00.000+01:00

Inatt avled min morfar, han var den sista kvar. Farfar dog innan jag föddes, farmor strax efter och mormor för flera år sedan. De hade alla vuxit upp och levt i närheten av Rönnskärsverken i Skelleftehamn, till nyligen en av Europas smutsigaste industrier. Kanske beror det på det.

Hur klarar man av beskedet att man bara har en till två månader kvar att leva? Vilka känslor och tankar rör sig inom en då?

En till medan korken är ur

2006-11-02T14:09:00.000+01:00

Ta en paus, sätt på er hörlurarna och låt Sam & Dave ge er all energi ni behöver för att orka jobba färdigt idag.

Intressant
Soul, musik

På tal om Etta James

2006-11-02T10:58:00.000+01:00

Bevis för att det borde finnas fler skivor med henne att köpa. På den andra är hon närmare 70.

Intressant
Soul, blues, musik, Brokeback Mountain

Varför finns skivbutiker?

2006-11-01T17:23:00.000+01:00

Idag kände jag mig en smula upplyft, och ville fira med att spontanköpa min första CD på 3 månader (uppehållet beror inte på att jag laddar ner, för det gör jag inte). Travar in på de fyra största skivbutikerna i Stockholm, och blir lika besviken som alltid.

Förutom att priserna är höga är också utbudet provocerande uselt. Det är förstås inga problem om du vill köpa 214 exemplar av nån topplisteartists senaste alster. Men söker du klassiker så kan du ge upp innan du börjar.

(pausreflektion: Varför i hela fridens namn ska man köpa en topplisteartists CD? Den spelas oupphörligen på radio ändå. Hela, hela, heela, heeeela tiden faktiskt)

Etta James, en av bluesens och (med Tell Mama) soulens stora - ett (1) samlingsalbum (på fyra butiker!).
James Brown - Totalt 5 samlingsalbum, ett enda orginalalbum
Aretha Franklin - visst, några orginal, men varför saluför samma butik sex (6!) samlingar med i stort sett samma urval, men bara två orginalalbum?

Samtliga butiker har närapå identiskt utbud. Och det fattas, typ, 80 album på 100-listan över mest betydelsefulla under 1900-talet. (Gör du en specifik lista på soulens mest betydelsefulla så fattas 94 av 100. Jag har räknat.)

Missförstå mig inte - samlingar är helt ok. Särskilt när vi pratar tidig soul, rock och blues, eftersom det var singlar som gällde på den tiden. Men varför bara samlingar? Och så många samlingar som är så lika? Och varför så få artister?
Tro fan att listmusiken säljer mest, det är ju bara den som finns att köpa!

Så, varför finns skivbutiker? Tja, sanningen är väl att de inte gör det så länge till.

Intressant
Soul, musik

Sluta mobba

2006-11-01T16:22:00.000+01:00

I Sverige lägger vi mycket tid på att fördöma mobbing. Utom när det gäller Linda Rosing, då tycker vi att det är hur trevligt som helst. Varför just hon ska vara tillåten att såra begriper jag inte. Äckliga, gryma påhopp på henne kommer hela tiden, överallt. I samtal med normalt snälla människor som jag gillar, i tidningarna, på bloggar, i radio, i TV. Jag vill inte länka till skiten här, men den senaste ondskan stod Bingo Rimér för.

Attackerna brukar gå ut på:
- att hon är ful
- att hon är dum
- att hon festar för mycket, och fel
- att hon, som är ful, dum och festar för mycket och fel, har mage att ge sig in i politiken.

Och så skrattar alla. Folk känner henne inte, men tycker att de har rätt att döma henne ändå.
Lägg av. Ingen har rätt att vara så grym mot en människa. Ingen är skyldig att stå ut med sådana påhopp. Och ju fler som vill ägna sig åt demokratisk politik desto bättre.

Intressant
Mobbing, Linda Rosing

Är opposition illegitimt?

2006-10-31T12:08:00.000+01:00

Högerregeringen lägger förslag som rätt många individer och organisationer inte gillar. Då protseterar dessa och försöker få regeringen att dra tillbaka förslagen eller lägga andra. Inte så konstigt kan tyckas, i en demokrati.

Men högerns kamp för att utmåla alla med andra åsikter än de själva som illegitima fortgår, även efter det att man vann valet. Under några år innan valet blev det en huvudstrategi - alla som inte höll med borgarna i alla frågor (bokstavligt talat), tja, de har egentligen inte rätt att uttala sig om politik. Studentkårerna, facken (ah, förlåt, förutom SACO då), myndigheterna, Hyresgästföreningen, enskilda personer, journalister som har mage att inte bara granska sossarna utan också borgarna. Listan kan göras lång, ingen skulle vara oförskämd nog att inte svälja varenda borgarförslag, utan att ställa frågor.

Och vi är, som sagt, fortfarande där. Det sägs att när nu alliansen vunnit valet, ja då ska alla bara hålla tyst och lyda. Motiveringen, att alliansen vann valet och således har majoriteten bakom sig, är rätt kass. För en valvinst är inte detsamma som att en majoritet stödjer varje enskilt förslag. Det är legitimt att försöka fortsätta påverka politikerna även efter valet. Det är till och med en demokratisk skyldighet, och för intresseorganisationerna är det definitivt en skyldighet att fortsätta värna medlemmarnas intressen, så som de uttrycks i organisationernas egna val.

Det blir tyst i det "liberala" samhället.

------------------------
Liten not: Att man dessutom satsar på något slags kollektiv facklig skuld för syndikalisternas strejkhot är också bedrövligt.

Intressant
Regeringen, opposition, facket, a-kassan, liberalism, demokrati

Om att vara arbetslös

2006-10-31T11:22:00.000+01:00

Jag tror knappast att Lena Sundström på Aftonbladet behöver pushas av lilla mig, men det jag försökte skriva här, skriver hon mycket bättre här.

"Arbetslös. Arbetslös rimmar med värdelös och skräcken var att man skulle bli långtidsvärdelös. För det är konstigt hur snabbt det går. Hur arbetslösheten kletar sig fast och gör sig till en del av hela ens personlighet. Först tycker man inte att man har något att prata om. Sedan upptäcker andra att man inte har något att prata om. Och efter tre veckor utstrålar man lika mycket självsäkerhet som 'Quizkid Donnie Smith' i Magnolia. 'I really do have love to give, I just don"t know where to put it.'

Plötsligt är man en enda stor ursäkt som står och rycker på axlarna åt sig själv på fester. En person som folk vill ge goda råd till, men som ingen vill ha goda råd av."

Intressant
Arbetslöshet, Lena Sundström

Bostadsrätter är socialism!

2006-10-31T09:58:00.000+01:00

Fotolasse rapporterade för ett tag sedan om något mycket, mycket skojigt.

"Det finns en valaffisch från högerpartiet från den tiden, där högern kraftfullt varnar för framtiden. 'Bostadsrätter är socialism'. Ja, man varnade också med undertexten att '…införande av bostadsrätter är det största steg mot socialism Sverige kan ta…'. "

Jaha kamrater, vi kan alltså äntligen se fram emot den socialistiska revolutionen! Nu anförd av moderaterna. Det nya arbetarpartiet, jajamensan.

Intressant
Bostadsrätter, Ombildning, Bostadspolitik, Socialism

Thailand

2006-10-27T10:11:00.001+02:00

Militärkuppen där gör mig fortfarande förbannad, mest för att omvärlden verkar tycka att den är rätt schysst. Inte minst Sveriges ambassadör, Jonas Hafström, hade ju lite problem med att få till det. Mest pliktskyldiga fördömanden, utom från USA som faktiskt kan hålla ryggen rak den här gången: de var argast och drog också in biståndet .

Militären säger att de var tvugna att genomföra kuppen för att styret var korrupt. Men nu visar det sig då att talet om korruption mest var trams:
"Nu erkänner general Sonthi att den grupp som tillsatts för att granska Thaksin Shinawatras affärer misslyckats med att hitta bevis för avgörande korruption.- Det blir svårt att angripa honom i stora korruptionsrättegångar, säger kuppgeneralen." (DN)

Om Thaksin var bra eller dålig har jag inte kunskaper nog att bedöma. Men miltärkupper är dåligt. I svensk media har man lugnat oss med att den populäre kungen stöder kuppen. Nå, kungar brukar har en viss böjelse för militärkupper. Och just denna kung verkar ha stött dem så fort han fått chansen (rätt ofta alltså). Jag brukar föredra folkval framför kungliga välsignelser.

(Förtydligande: Svensk media har inte på något sätt ställt sig bakom kuppen, eller försökt försvara den)

Intressant
Thailand

Den nya geografin

2006-10-27T10:11:00.000+02:00

Enligt besöksstatistikverktyget jag använder (extreme tracking) så ligger Moskva i Asien. Åh fan.

Kristian Gerner varnar INTE för rysk invasion

2006-10-26T22:41:00.000+02:00

Se på fan, Kristian Gerner har återuppstått från de döda. Om ni glömt honom så var han flitigt anlitad av media som rysslandsexpert, på 90-talet. Han var ganska skojig. Oavsett vad frågan handlade om, så var Gerners analys att vi stod inför snar rysk invasion. Parlamentet revolterar mot Jeltsin - ajaj, snart kommer ryssen. Jeltsin sparkar parlamentet på pungen - ajaj, nu hör jag dem nästan i farstun.

Den förestående invasionen kunde se lite olika ut, beroende på ämne. Ena dagen armén, nästa miljoner vanliga ryssar sökandes jobb. Nån gång kunde det vara gigantiska giftmoln.

Men i fråga om Bildts optioner och aktier så kan vi vara lugna, det verkar som om ryssen den här gången trots allt kommer att hålla sig hemma.

Intressant
Bildt, Ryssland

It's a deal!

2006-10-26T15:38:00.000+02:00

Bojerud föreslår absolution för ministrar, oavsett regering. Den tar vi! Så kan vi göra något så galet som att diskutera politik istället.

Vad är fascism?

2006-10-26T13:20:00.000+02:00

Det här är intressant:
http://tv4.se/bredband/categories.aspx?treeid=100715&pid=77251&more=1

En morgondebatt i lokal-TV efter attacken mot Sverigedemokraternas utbildningsmöte. Det är intressant därför att sverigedemokraten inte är den anklagade. Tvärtom är det en företrädare för Sveriges kommunistiska ungdom som får ta emot rätt hårda smällar från Björn Söder (Sd), programledaren och en statsvetare. Samlad attack, kan man säga. Känns ovant, samtidigt som det är en smula uppfräschande att se ett nyhetsprogram (får man nog se det som) ta så kompromisslös ställning mot politiskt våld mot förtroendevalda.

Det är också intressant för att det i vanlig ordning kastas fascism-anklagelser åt alla håll. Sd är fascister. Nej, kommunisterna är fascister. Och stenkastarna. Det råder stor förvirring om vad som egentligen är fascism, det har blivit ett allmänt skällsord. Men fascism är ett helt ideologiskt system, det räcker inte att man är en jävla typ för att man ska vara fascist. Fascismen växte fram ur den franska revolutionära syndikalismen, men har i sin färdiga utformning tämligen lite gemensamt med denna.

Förenklat kan man säga att de som bildade fascismen behöll sin revolutionära glöd, men var helt desillusionerade om den faktiska möjligheten att i grunden förändra ett samhälle. Kännetecknande för fascismen är:

- att handling är överordnat allt, det ska hända saker med fascismen, gärna krig. Vad som helst är bättre än ingenting
- att folkviljan inkarneras i Den Store Ledaren. Denne ledare bestämmer därför allt, enväldigt, och har aldrig fel
- att man ser våld som en fullt legitim grund för makt
- att samhällsklasserna ska bevaras, men att det inte finns en intressemotsättning mellan dem
- att intressemotsättningarna istället finns mellan nationer, och att nationerna deltar i en kvasidarwinistisk utslagningsprocess
- att könsrollerna ska bevaras och understrykas. Kvinnornas upgift är att föda och uppfostra barn, absolut inte delta i politiken eller ekonomin utanför hemmet
- att ekonomin ska organiseras genom ett korporativt system, företrädare från klasserna och näringsgrenarna förhandlar, under statens överinseende och beslutsrätt, om förhållandena
- att finanskapitalismen, men inte industrikapitalismen, är skadlig
- att symboler, känslor och psykologi är viktigare än materialistiska intressen, sålunda bygger t ex mycket av fascismens arbetarpolitik inte på att förhållandena faktiskt ska förbättras, utan på att arbetarna ska få mer uppskattning för sitt arbete. Gärna pension, men först en rejäl medalj, skulle man kunna säga

Sammantaget är fascismen ett nationalistiskt, samhällsbevarande system, öppet antidemokratiskt och öppet emot jämställdhet (som med arbetarna får dock kvinnorna gärna medaljer, t ex om de fött en massa barn). Det är inte nödvändigtvis rasistiskt. Mussolinis Italien var t ex inte mer rasistiskt än de demokratiska länderna var, när det begav sig. Det är manlighets- och våldsdyrkande. (För att kompensera för sina stara homoerotiska tendenser är fascisten för det mesta hängivet böghatande)

Ideologin kan hjälpa en att förstå många av de saker som Hitler gjorde (nazismen är en gren av fascismen, vilket inte innebär att alla fascister är nazister). T ex förbryllar det många att han envist vägrade låta kvinnor ta del i krigsproduktionen. En vägran som var en av orsakerna till att Tyskland hade alldeles för låg produktion för att kunna vinna kriget. Alla resurser togs inte till vara. Istället litade man på slavarbetskraft (inte så produktiv, av naturliga skäl).

Ideologin kan också hjälpa till att förstå varför Hitler anföll Sovjetunionen när han gjorde, trots att det var väl våghalsigt. Samhällsbygget var på det stora hela klart och kriget hade gått i dödläge. Det hände helt enkelt inte särskilt mycket. Det fanns inte så många sätt att visa handlingskraft, att faktiskt göra något. Handling är, som sagt, fascismens allra mest grundläggande dogm.

Men tillbaka till dagspolitiken: Kommunisterna är alltså inte fascister bara för att de tycker att våld kan vara ok. Sverigedemokraterna är inte fascister bara för att de vill begränsa invandringen och bevara könsrollerna. Fascismen innehåller mer än så.

Intressant
Fascism, Kommunism, Sverigedemokraterna

Svår chock - folk skiter i skandaler

2006-10-24T11:58:00.000+02:00

Så, det har alltså kommit en opinionsundersökning (äntligen, efter valspurten ger två dagar utan opinionsundersökning svår abstinens). Förvåningen är stor - skillnaden mellan borgarna och vänstern är densama som i valet. Trots alla skandaler!

Men se, det verkar faktiskt vara så det funkar - folk röstar i mycket liten utsträckning utefter skandaler, möjligen såvida de inte sammantaget leder till en bild av en korrupt regim. Men då krävs det ihärdighet. Det hade man kunnat förstå redan tidigare, om man bara tänkt efter lite. Ty det krävdes tolv års smutskastning från borgarna innan de lyckades få det till en allmän sanning att sossarna är ett korrumperat maffiagäng. Trots tolv års intensiv, envis och väl uppbackad smutskastning kunde alltså s sitta kvar, trots att antalet "skandaler" börjat närma sig ett millenieskifte. Det krävdes tolv år, en ny politik, en tsunami och flera kassa s-valrörelser för att borgarna skulle vinna.

Men vi ska förstås inte hoppas att borgarna drabbas av en tsunami. Så snälla söta rara vänstern. Ägna inte de kommande tolv åren åt fruktlöst, ilsket skandaljagande. Ägna dem åt politik. Som till exempel att låginkomsttagare inte kommer att kunna ha vettigt boende, att sjuka kommer att leva passiva liv i fattigdom, att facken kommer att försvagas, att Sverige kommer att gulla med USA, att kvinnor kommer att tjäna ännu sämre än vad de gör nu, att unga kommer att få en ännu sämre möjlighet att bo, tjäna pengar och leva i frihet.

Eller något annat, bara att välja och vraka.

Intressant
Politik, Opposition, Skandaler

Vem ska bestämma över vad?

2006-10-20T10:51:00.000+02:00

Kristdemokraterna har redan börjat stampa igång debatten om abort. Alldeles försynt har de, bara för att diskutera liksom, bara lite lite antytt att abortgränsen bör sjunka. Inte för att de är reaktionära förtås, bara för att EU-anpassa. För det är ju naturligt.

Och eftersom jag är en lat jävel så låter jag Daily Show tala för mig. De är ändå roligare än jag.

Har förresten kommit på att om de klipp jag lägger upp här är upphovsrättsskyddade så kommer jag aldrig att kunna bli minister. Attans.

Intressant
Abort
Kristdemokraterna

Borgarnas politik fungerar!

2006-10-20T10:20:00.000+02:00

Ja, så måste det vara, ty bara 12 dagar efter deras makttillträde så har jag fått jobb! Och inte nog med det - det är inte ett vikariat, visstidsanställning eller timinhopp. Det är fast heltid. Det känns som i Triss-reklamen: Plötsligt händer det.

Jag är faktiskt sjukt glad och lättad. Idag är en bra dag.

För mycket

2006-10-19T15:12:00.000+02:00

Ack ja mina vänner - ibland blir det bara för mycket. Mina stackars skrivfingrar (långfinger, pekfinger och tumme) har drabbats av något slags system overload, det finns så himla mycket att skriva om att jag bara sitter och... tja... inte skriver.

Jag får vara glad att andra gör roliga saker istället så länge. Det här är väldigt roligt, om man delar min humor (vilket väl inte så många gör...):
Ministrarnas brottslighet, Boyahed har hela listan.

2006-10-17T14:21:00.000+02:00

Daily Show om högerregeringen?

En liten kommentar om det där överklassavdraget?

Dödade i Irak. Och Sovjetunionen och Kina

2006-10-13T14:36:00.000+02:00

Näringslivets Medieinstitut (en av högerns alla lobbygrupper som finansieras av Svenskt Näringsliv) publicerar kritik mot siffror över antalet döda i Irak. Det har hamnat i nyheterna att totala antalet döda i Irak till följd av invasionen är 600.000. Jävligt många, men som NMI skriver så är mätmetoden rätt vansklig.

"Siffran grundas i stället, liksom en tidigare mycket omstridd undersökning som trycktes i samma tidskrift 2004, på intervjuer och uppskattningar över förhöjda dödstal jämfört med förväntad dödlighet i fredstid." (Skriver Micael Winiarski i DN)

Jag är ordentligt skeptisk till det sättet att räkna, ty det är omöjligt att rensa siffrorna från alla andra saker som kan tänkas ha påverkat. Det intressanta är att det är just denna metod som används för att räkna fram de allra högsta siffrorna på hur många Stalin och Mao tog ihjäl. (Det är så man fått fram att de klår Hitler i mörda-flest-ligan, för när det gäller Hitler brukar man nöja sig med att räkna liken).

Är detta verkligen den bästa metoden? Att krumbukta sig för att få fram en så hög siffra som möjligt? Jag är skeptisk. Normal intellektuell hederlighet kan ta oss mycket längre i samhällsbygget.

Intressant
Irak

SFS om akademikerarbetslösheten

2006-10-13T13:07:00.000+02:00

Marta gjorde oss igår uppmärksamma på att SFS, TCO och Lärarförbundet skrivit en debattartikel om akademikerarbetslösheten. De protesterar mot den starkt överdrivna bilden av misär för akademiker, och påpekar helt korrekt att den felaktiga bilden leder till att färre väljer att studera.

Det är bra att SFS vågar sätta ner foten i den här debatten. Det vågade vi (jag) inte på min tid, av rädsla för att stöta oss med alla de studenter som ser det här som ett jätteproblem. Faktum är att akademiker har betydligt lägre arbetslöshet än icke-akademiker. Akademiker är mer nöjda med de jobb de har, de har bättre hälsa och anser i högre grad att de kan påverka samhället och sin egen livssituation.

Det är bra att plugga, helt enkelt. Ännu bättre är det förstås om ens utbildning är tillräckligt finansierad. Det är nästa utmaning för utbildningspolitiken.

Intressant
SFS
Akademikerarbetslöshet

Aftonbladet är inte entydigt generalusel

2006-10-12T12:50:00.000+02:00

Vet inte varför jag missat detta tidigare (kanske för att det är nytt), men Afonbladet har en hel avdelning på nätet för Rysslands-granskning. Det är bra.

Intressant, Aftonbladet

Sorti Billström

2006-10-12T12:18:00.000+02:00

Och det är väl naturligt när man är så hårt ifrågasatt och dessutom får brottardäng i valet. Jag hoppas bara att de som tar över nu orkar fortsätta drömma om att Stockholm ska bli en storstad på riktigt.

För säga vad man vill om Billström, men de som vill bygga sjukt höga byggnader har alltid en särskild plats i mitt hjärta.

Skandal-lycka i vänsterlägret?

2006-10-11T15:31:00.000+02:00

Det har inte börjat så bra för regeringen...

Självklart blir man som vänstrare lite skadeglad. Det går inte att stoppa efter all vedervärdig skit som borgarna (och inte minst Timbro) kräkts ur sig om den korrupta socialdemokratin. Det kliar i fingrarna som bara fan att ge sig in i hånfullhetsfesten.

Men.

Jag tror helt enkelt inte på skandalfixering som oppositionsstrategi. Det är snuskigt, luktar illa och ökar bara politikerföraktet. De enda som vinner är Sverigedemokraterna.
Passar på att länka till ett gammalt inlägg om Folkparti-affären:
Burstedts politik: Skandaler och politik, folkpartister och andra

Pingat på Intressant
Andra bloggar om Politik, Fusk, Skandaler, Regeringen

Bildt - stor internationell stjärna?

2006-10-10T15:15:00.001+02:00

Om nu Bildt är den internationella diplomatiska storstjärna han och högerpressen vill utmåla honom som - varför har han inte fått några coola uppdrag sen Bosnien? Jag kan inte minnas att jag har hört någon icke-svensk kommentator prata om Bildts storhet och betydelse. Han ger inte överdrivet många träffar på Google om man söker på engelskspråkiga sidor (och tar bort hans egen hemsida och blog), och de flesta av träffarna man får är på svenska (Googles sökalternativ funkar inte alltid superbra). Martti Ahtisaari får t ex betydligt fler, trots att hans namn sannolikt stavas lite hipp som happ. "Palme" ger 10 gånger fler träffar än "Bildt".

En riktigt skön kommetar kom i en insändare i DN idag:
"Eftersom Carl Bildt är en världskändis i hela Sverige kommer han säkert att bli en förträfflig utrikesinrikesminister". Peter Pettersson, Hellvi.

Eller två fantastiska stycken ur en längre text på Nordic News Network (skriven av Al Burke):

"If one focuses, instead, on the politics of the two men, the differences are striking. Palme's consistent efforts on behalf of peace and global solidarity were rooted in values and insights that were already well-developed during his younger years. His attempts to apply those values in action were met with a furious resistance that eventually degenerated into an ugly atmosphere of hate that almost certainly contributed to his death. Palmephobia was, of course, most rabid among Sweden's and the world's military and monetary elites.

For Bildt, it has been just the opposite, and for much the same reasons. His political career has been characterised by an overshadowing interest in weapons and military affairs, as well as a hostile attitude to essentially everything that Palme stood for. Despite the failures of his most important political projects, Bildt has never had to struggle against the forces of darkness from which Palmephobia emerged, for the simple reason that he represents those interests. It is probably for that reason that Bildt has been wrong on just about every important issue."

Och det sammanfattar väl det hela ganska bra.

Pingat på Intressant, Politik, Carl Bildt, Regeringen

Men Nyamko Sabuni tänker jag försvara lite

2006-10-10T15:15:00.000+02:00

Nyamko Sabuni som integrations- och jämställdhetsminister. Det har sagts en hel del om det, det mesta negativt. Jag vill först konstatera att jag tycker hon är betydligt smakligare än Mauricio Rojas, som pratar om kulturella orsaker till brottslighet och tycker att det största problemet med Sverigedemokraterna är att de är ett vänsterparti (oklart hur han lyckades kategorisera dem så).

En del av kommentarerna om Sabuni går ut på att det är trist att en kvinnlig invandrare får ansvar för just dessa frågor. Vet inte det så noga - jag tycker inte att det bara är dåligt att plocka in folk med egna erfarenheter i frågorna. Och det är ju trots allt dessa frågor hon profilerat sig inom, då skulle det ha käns krystat att göra henne till jordbruksminister.

Nästa del av kommentarerna siktar in sig på hennes förslag om obligatoriska gynundersökningar för att kartlägga och åtgärda kvinnlig omskärelse. Det förslaget gjorde rätt många normalt kloka människor skogstokiga - ett värre ingrepp i den personliga integriteten hade aldrig skådats. Men... Killar undersöks redan idag på liknande sätt - ine för att spåra övergrepp, utan för att kontrollera om testiklarna trillat ner som de ska. Sååå bizarrt är förslaget således inte. Och syftet måste rimligtvis ses som nog så gott som syftet med testikelkontrollen.

Nyamko Sabuni tycker en massa saker som jag inte tycker. Jag skulle naturligtvis hellre sett en minister från vänstersidan. Men nu vann högern - då kommer samtliga ministrar att stå på en annan sida än den jag står på. Det gör inte utnämningarna till någon skandal.

Pingat på Intressant, Politik, Sabuni, Regeringen

Jämställdheten åt helvete

2006-10-09T18:51:00.000+02:00

En förbannad Kajsa Borgnäs är bättre än tre "kloka" gubbar.

Rysslands hopp - död. En kula i hjärnan, en i hjärtat

2006-10-08T14:07:00.000+02:00

Anna Politkovskaja mördades vid hissen i sitt hyreshus i Moskva. Skjuten av en professionell, två skott.

Ryssland - så många gånger har du varit på rätt väg, alltid har du gått fel och sjunkit tillbaka ner i dyn. Nu händer det igen. Och för första gången jag kan minnas har jag gråtit över en officiell persons död.

Detta är inte bara ännu ett politiskt mord i Ryssland. Detta är det slutgiltiga politiska mordet. Under många år uppbar Politkovskaja nästan ensam den journalistiska integriteten i Putins land. Ingen annan vågade som hon tala om sanningen om Tjetjenien. Ingen annan vågade ens åka dit. Hon var den sista stora symbolen för yttrandefrihet i världen. Hon mördades för att ingen annan någonsin mer ska våga bli det.

Och Ryssland, som jag älskar och reser till när jag kan, blir mörkare och mörkare. Ett land som envist och argt vägrar lära sig av sina misstag. Det begår dem om och om igen.

Pingat på Intressant

Medlem!

2006-10-06T16:43:00.000+02:00

Så har man till slut gått med i Parti't! Efter fem år i studentförbundet så ska jag vara med på riktigt nu. Ska bli kul att se hur det funkar.

Nya (?) regeringen

2006-10-06T12:09:00.000+02:00

Det är ju fan att man ska få fel jämt. Min karriär som politisk gissare fick sig en knäck. Carl Bildt utrikesminister... Trodde att man skulle få slippa det där dryga knarret. Låg inte han och Reinfeldt i fejd med varandra? Kan inte folk sluta hatta runt och bestämma sig en gång för alla för vilka de gillar och vilka de inte gillar?

Leijonborg som utbildningsminister. Tja, han har en del att bevisa, men det hade (och har...) för all del Pagrotsky också. Folkpartiets skolpolitik må vara lite speciell, men när det gäller forskning och högre utbildning så tycker jag ofta att de hamnar rätt. Bara de kan göra sig av med sin besynnerliga böjelse för att samla all forskning i Uppsala så kan det bli ok.

Sen kan man väl instämma i vad de flesta säger - moderaterna blir rätt dominerande. Däremot har jag lite svårt att förstå varför det skulle vara så upprörande. De är överlägset störst och det är inget snack om att det var de som vann valet åt borgarna.

Extremhögern är skitliten - vad är det vi gör rätt?

2006-10-05T14:10:00.000+02:00

En oändlig ström av analyser rasslar in om varför vi (Sverige, det politiska etablissemanget, sossarna, högern, alla möjliga) misslyckats med att mota extremhögern. Allt ska bort, allt ska göras om, och vi ska peka så mycket finger som möjligt åt motståndarna.

Men ärligt talat. Den svenska extremhögern stöds inte ens av tillräckligt många för att komma in i riksdagen. Jämfört med de flesta andra europeiska länder så är den svenska högern löjligt svag och marginaliserad.

Kanske har vi gjort något rätt?

Det är så kul att vara arbetslös

2006-10-05T13:44:00.000+02:00

Ja, det är så roligt så jag vill inte alls ha jobb. Nu ska jag berätta hur roligt det är.

1) För att ha råd att gå till tandläkaren med min värkande tand är jag tvungen att leva på min flickvän i ett par veckor.

2) Mina kläder går sönder, plagg efter plagg. Jag har inte råd att köpa nya. Än så länge har jag så att jag kan se hel och ren ut på jobbintervjuerna, men frågan är hur länge det räcker.

3) Jag och min flickvän söker lägenhet tillsammans. Hon har bra jobb och besparingar. Jag har ingenting. När vi söker lån, när vi lägger bud, så är det min situation vi måste ta hänsyn till hela tiden. Det är jag som är sänket - om det inte vore för mig skulle hon kunna fixa en drömlägenhet på nolltid.

4) Redan efter en månad som arbetslös började jag tappa energi. Att sitta hemma och glo bryter ner en steg för steg. Jag har massor av tid, men knappt tillräckligt med initiativkraft för att städa lägenheten.

5) Jag kan inte fundera på att skaffa barn så länge jag är arbetslös. Jag är nu 29 år. Även om jag får jobb imorgon så kan jag knappast skaffa barn direkt (inte poppis hos arbetsgivaren).

6) När mina vänner vill gå ut och ta en öl måste jag förnedra mig och tigga dem om att gå till ett så billigt ställe som möjligt. Eller bjuda. Men för det mesta måste jag helt enkelt tacka nej. Efter två år med konstant arbete kan jag inte bygga upp det sociala konaktnät som jag nästan förlorat, för jag har inte råd att umgås.

7) Min syster gifter sig i Spanien till våren. För att kunna gå på min egen systers bröllopp måste jag tigga mina föräldrar om att de betalar biljetten.

8) Min kusin gifte sig i helgen. Jag var tvungen att gå i en gammal, trasig och sliten kostym som var billig redan när den köptes. Jag kunde inte ens lämna in den på tvätt.

9) Jag har inte råd att skaffa hemförsäkring.

Så roligt är det. Det är klart att jag tackat nej till massor av jobb (de slänger ju hundratals jobb på en på arbetsförmedlingen). Vem skulle frivilligt tacka nej till ett sådant här liv?

2006-10-05T08:59:00.000+02:00

Om jag kunde skulle jag hålla ett sådant här tal...

Keith Olbermann visar vad journalister kan göra - om de har engagemang, talang och känsla. En av de mest engagerade och välformulerade vidräkningarna med Bushs politik jag sett.

Så starkt att det är vackert.

Min eviga kamp

2006-10-03T11:12:00.000+02:00

Klasskamp? Kamp för rättvisa och jämställdhet? Min kamp för att få s att förstå att en dåligt finansierad utbyggnad av högskolan inte automatiskt leder till Nirvana?

Nej, min kamp för att begripa hur den här bloggen egentligen funkar. Min profil har (som jag nämnt tidigare) halkat ner här till höger. Varför? Jag trodde nu att det skulle rätta till sig om jag bytte template, men icke.

Jag brukar normalt förstå mig på det här med datorer rätt hyfsat. Men web-prylar ligger tydligen fortfarande utanför min förmåga. Någon som vet hur jag rättar till?

Några korta ord om Hugo Chávez

2006-10-03T10:32:00.000+02:00

Ett brev damp ner med två nummer av Libertas, s-studenters tidning. Den tar sig.

I ett av numrena dominerar artiklar från LSSK, lundaklubben. En LSSK-underskrift brukar varaen garanti för många "marxism", "socialism", "kapitalet" och spännande uttryck som "konstant kapital per arbetare". Generellt är jag svag för sånt - go LSSK!

Men en hyllningsartikel till Hugo Chávez finns också där. Som kortast kan jag bara säga följande: En kille som gillar Lukasjenko och Ahmadinejad kommer aldrig att få mitt stöd.

Så enkelt är det.

Ett stilla tack

2006-10-02T15:50:00.000+02:00

Att blogga är kul, och ännu roligare är det förstås om någon läser vad man skriver.

Jag vill därför sända ett litet tack till Pelle och Marta, då runt hälften av mina besökare kommer hit från deras bloggar.

Tacktack :)

Om att sätta spårtrafik mot vägtrafik - och låtsas att man inte gör det

2006-10-02T14:26:00.000+02:00

Så, alliansen har gjort ett utspel! Nu börjar det - oppositionspolitiken. Skönt, vi kan ju inte i all evighet älta valförlusten (2 veckor = 1 evighet).

Förutom att de vill ha dubbla trängselavgifter (typ, eftersom de vill ha kvar trängselskatten och dessutom införa vägtullar på nya vägar) så var det inte så mycket matnyttigt. Utspelet gick i stort sett ut på att alla i Stockholmsregionen borde ena sig om vilka trafiklösningar som behövs. Revolutionerande idé... Inte. Det enda nya nu är att de tycker att regionen borde ena sig bakom alliansens politik.

Det lustigaste är att de avslutar sin artikel med följande:
"Inget vinns på att hålla fast vid gamla politiska låsningar som ställer vägar mot spår eller biltrafik mot kollektivtrafik."

Detta efter att just ha meddelat att de vill lägga ned citybanan (inte citytunneln, som jag påstod tidigare) (för spårtrafik) för att ha råd att bygga motorvägar. Ehm... Jag tror att såna bluffar funkar bättre i opposition, då man slipper granskas så hårt.

Det handlar om makt!

2006-09-27T13:22:00.000+02:00

Är det du eller direktörerna som ska bestämma?

De flesta sätter likamedtecken mellan socialdemokrati och välfärdsstat. Det har blivit vad som definierar skillnaden mellan höger och vänster - hur många kronor man vill lägga på välfärd. Det gör vänsterpositionen svag. Högern kan enkelt vrida vapnen ur händerna på s (och delvis v) genom att börja satsa på vård-skola-omsorg.

Men räcker det för att de ska vara vänster? Gör det att det inte spelar någon roll om det är borgarna eller vänstern som styr?

Nej. Välfärden är inte i sig viktig som vänsterpolitik. Vänsterideologi går inte ut på 5 procentenheter mer i a-kasseersättning, eller ens mindre barngrupper på dagis. Nej, välfärden är ett verktyg för samhällsförändring. Vänstern vill förändra maktrelationerna i samhället. Från de rika och direktörerna till arbetarna, från män till kvinnor, från infödda svenskar till invandrade.

A-kassestriden kan tyckas verka futtig. 80% eller 75%, vem bryr sig egentligen? Och anställningsskyddet, är inte det bara dåligt för unga? Vore inte flexicurity bättre? Är inte det viktiga att det finns jobb att söka om man väl får sparken?

Nix. För det handlar inte bara om arbete eller inte arbete, det handlar om makt. Det handlar om hur rädd du ska vara för att få sparken. Om hur rädd du ska vara för din chef och för de som äger det företag du arbetar på.

Därför är 80% i A-kassa bättre än 75%. Inte för att vi vid vetenskapliga studier funnit att 80% i A-kassa är den bästa tekniska lösningen för att administrera arbetsmarknaden, utan för att ju högre A-kassa och desto bättre anställningsskydd, desto mindre rädsla för chefen. Och ju högre A-kassa, desto mindre risk att arbetsgivare kan ge människor svältlöner.

Desto bättre anställningsskydd och desto högre A-kassa, desto mindre makt åt arbetsköparna och desto mer till arbetssäljarna. Eller för att uttrycka det medialt: mindre makt åt direktörerna, mer makt åt dig.

Det är detta vi måste försöka kommunicera, trots att det är svårt, och trots att borgerlig media utnämner alla som försöker till fanatiska galningar. För lyckas vi inte förmedla maktperspektivet så förlorar vi. Inte bara ett val, utan hela samhällsdebatten.

Borgarna försöker lura människor att makt handlar om att få välja el-bolag. I skydd av kosmetiska valfrihets"reformer" kan de rika och deras direktörer ostört bygga ut sin makt.

Förlorar gör vi andra.

Generationsväxling?

2006-09-22T11:31:00.000+02:00

Nu är den igång - eftervalsdebatten. Jag hade tänkt skriva massor om vad jag tror gick fel, men än så länge är det för många tankar på en och samma gång. Sånt ger dåliga inlägg.

Det har hittills inte blivit en total nu-ska-vi-rensa-ut-alla-stämning. Det är bra. Jag tror innerligt på att s behöver en högre omsättning i ledarskiktet, men jag värjer mot en förenklad generationsväxlingsdebatt.

Att s behöver få in nya människor behöver inte nödvändigtvis vara detsamma som en generationsväxling. S har haft en hel del yngre statsråd ett tag, men saknat slagkraftiga äldre företrädare för partiet (eller rättare sagt inte gett utrymme åt de som finns). Det kan vara en av orsakerna till att det aldrig blev något vidare drag i äldresatsningen i valrörelsen (som i övrigt var en utmärkt idé, särskilt om den kombinerats med en yngresatsning...).

Men framförallt: Generationsväxling, visst, det kanske vore trevligt. Men vilken generation är det som står beredd att ta över? Är det inte den generation som ställde till det helt i SSU? Som lade all kraft på lyda partiledningen men slåss med alla medel internt. Hur högt förtroende har de bland allmänheten? I partiet?

Min bild (men man ska verkligen inte tro att jag har någon vidare insyn) är att en hel generation socialdemokrater har lärt sig allt om att vinna interna val, men inte har en aning om hur man vinner folkval. Min hobbyanalys är att det är en av orsakerna till att s tappat så mycket. En generationsväxling skulle inte lösa det problemet.

Skitbra idé

2006-09-20T20:21:00.000+02:00

Jättebra faktiskt. Militärkupper brukar vara det bästa sättet att lösa saker på. Och de brukar alltid vara väldigt tillfälliga.

"För mig personligen har det nu sjunkit in att en militärkupp är en allvarlig sak för en demokrati."
Säger Sveriges ambassadör.

God morgon Jonas Hafström. För mig börjar det sjunka in att det inte alls är självklart att karriärdiplomater ska gå före politiker till ambassadörsposter...

S verkar ha tappat kampanjkompetensen

2006-09-20T18:25:00.000+02:00

Jag har velat en del om jag verkligen ska skriva vad jag tyckte gick fel, eftersom jag som sagt inte bidrog något själv. Menmen, några saker vill jag få ur mig.

Jag fick det här valet sama känsla som i EU-parlamentsvalet och euro-omröstningen. Alla har en enorm respekt för det socialdemokratiska kampanjmaskineriet. Alla väntar. Snart kommer den, snart måste den komma. När som helst nu. Alldeles strax. Den Stora Offensiven. Det som sossarna legat och lurat på för att stampa igång i exakt rätt ögonblick. För vi vet ju att sossarna kan det här, vi vet ju att deras kampanj inte kan vara så här svag. Något måste de ha i bakfickan.

Men någon offensiv kom aldrig. Det fanns inget hemligt supervapen. Som det ser ut har s helt enkelt tappat kampanjkunnandet. Kan det vara för att för många osnutna politiskt sakkunniga direkt från SSU och studentförbundet har fått för mycket inflytande? Utan att ha varken erfarenhet eller förankring hos vanligt folk?

Eller för att vi litar för mycket till PR-byråer som kanske (håll i er nu) faktiskt inte har fattat någonting?

Eller har vi tappat dialogen med arbetsplatserna (som normalt går via LO)?

Vet inte. Jag är inte tillräckligt insatt. Men nånting har hänt.

Rossana Dinamarca räddade humöret!

2006-09-19T10:54:00.000+02:00

Valkvällen, en massa sossar tar sorgöl på Kvarnen, mitt humör är i raskt sjunkande.

Så kommer Rossana Dinamarca in i TV-rutan och säger något som räddar upp och peppar för framtiden.
"Vi ska inte glömma att valet vanns på vänsterretorik."

Och det är helt sant. Valet vanns med vänsterretorik. Vänsterpolitiken har fortfarande gediget stöd i Sverige. Det ger hopp inför framtiden.

Tack Rossana.

Bekännelser från en som inte bidrog

2006-09-19T10:10:00.000+02:00

När jag lämnade SFS så var jag ordentligt less på politik. Jag trodde att jag aldrig mer skulle ägna mig åt det, jag var trött på förenklingar och halvbluffar. Och trött på att lägga ner massor av arbete för lite pengar och bara få skit som tack.

Därför engagerade jag mig inte i valrörelsen. Jag lyfte inte ett finger för att vänsteridan skulle vinna. Ibland säger man att det är ok att förlora bara man känner att man gjorde sitt bästa. Jag gjorde inte ett dyft.

Så när jag framöver kommer att skriva om vad jag tror gick snett, och förmodligen vara rätt kritisk mot hur kampanjen fördes, så gör jag det med full vetskap om att jag själv inte gjorde något alls.

Just nu önskar jag att det vore val om ett halvår. För just nu, för sent, vill jag kampanja. Just nu känner jag mig mer politiskt laddad än jag gjort på flera år.

Nu med kommentarer

2006-09-16T11:09:00.000+02:00

Undrade just varför ni var så tysta, ni som är här. Och så upptäckte jag att jag lyckats stänga v kommentarfunktionen på något sätt.

Nåja, nu är den uppe.

Ohly var bäst!

2006-09-15T21:41:00.000+02:00

(enligt mig, förstås)

Tycker Ohly var klart skarpast - välformulerad, vass och lugn. Bäst var när han stod upp för de politiska skillnaderna i vänstersamarbetet. Det _ska_ vara skillnad mellan partier. Fast nå'n måste säga åt honom att ta en klunk vatten då och då.

Jag är lite osäker på om det var bra eler inte för borgarna att både Maud och Göran Hägglund blev så uppenbart förbannade. Folk kan tolka det som engagemang, men det kan också ge ett lite instabilt intryck. Maud har för övrigt (tycker jag) lite av samma problem som Göran P - hon kan fastna i ett uttryckssätt och låta likadan oavsett vad hon pratar om. Både i tonläge, intonering och i ordval.

Reinfeldt lät de mindre partierna dra mycket av käbblet, och kunde ligga lugn och trygg i bakvattnet och komma med precisa inlägg när det passade. Han kommer nog att koras till vinnare (Ohly har för få anhängare i utgångsläget).

Är det inte jäkligt irriterande med politiska stödtrupper på läktarna. Det blir en störig tävling i vem som applåderar sin Store Ledare högst och mest, oavsett vad som sägs.

Varför är det inte en härskarteknik när Maud Olofsson avbryter? Hon gör det ganska ofta...

Visst fick Göran P och Maud längre tid för sina inlägg än de andra?

Sa Göran P "Lars är Larsig"? I så fall måste det vara årets roligaste kommentar i en debatt!

Reinfeldt avslutade med att yra om att alliansen fört en positiv kampanj. Jag blir sjukt provocerad av sånt dravel. Borgarnas kampanj har gått ut på personangrepp på Göran Persson och att anklaga S för att vara korrupt.

Men är Federley riktigt riktig!?

2006-09-15T15:19:00.001+02:00

Liberalismens golden boy, Fredrik Federley, tycker att Fi är lika galna som Sverigedemokraterna.

Jag är nog lite för paff för att skriva något vettigt. Menfyfan vad förbannad jag blir.

10-i-topp soulskivor

2006-09-14T19:33:00.000+02:00

Postade detta i ett helt annat sammanhang. Eftersom jag är en missionerande soulälskare lägger jag upp det här också.

1) Al Green – I'm Still in Love With You (så mjukt, så mycket känsla)
2) Sam Cooke - Live at the Harlem Square Club (kondenserad spelglädje, världens bästa liveskiva någonsin)
3) Solomon Burke - nå'n samling (ty singlar var grejen på hans tid)
4) Bobby Womack - nå'n samling (ingen hel skiva är tillräckligt solid för att hamna på listan men han är alldeles, alldeles för bra för att hamna utanför)
5) Aretha Franklin – Lady Soul (vilken röst! Aint't No Way är kanske det vackratse som någonsin spelats in)
6) Dusty Springfield - Dusty in Memphis (mjukt, vackert och med lite dold stompighet)
7) Bill Withers - Still Bill (Eller Just As I Am, löjligt bra 70-talssoul båda två)
8) Gladys Knight & the Pips – Imagination (jag gillar det pompösa och smöriga)
9) Sam & Dave – nå'n samling (liksom med Solomon Burke så var singlar grejen på deras tid. Känsla, ruggiga låtar och en energi som skulle kunna ersätta kärnkraften imorgon)
10) Marvin Gaye – Lets get it on (What's going on har aldrig fångat mig så värst, men detta är själva definitionen av sängkammarmusik)

Profilen knäpp, hur f*n fixar man det?

2006-09-14T11:43:00.000+02:00

Aldrig begripit mig på det här med webeditering. Nu har min profil och länkarna och allt sladdat ner till botten här till höger. Hur fixar man det?

Kast med liten extremhöger

2006-09-13T15:58:00.000+02:00

Eller extremhögerbrottning, eller något annat kul namn på när extremhögrare bashar på varandra med liv och lust.

Ramlade över något slags bloggvendetta, som är för rolig för att undanhålla. Jag skickar bara några länkar, men jag lovar - det finns mer! Några SD:are, ND:are och före detta allt möjligt som uteslutit varandra, dejtat varandra och lånat pengar av varanda. Underhållningsvåld. :)

Missa för allt i världen inte kommentarfälten, de är nästan värst.

http://parasitpolitikern.blogspot.com/
http://piratpartiet.blogspot.com/2006/08/snart-bara-piratpartist.html#links
http://sverigedemokraterna.blogspot.com/2005_09_01_sverigedemokraterna_archive.html

http://bssborlange.blogspot.com/2006/05/att-verdriva-sin-egen-betydelse.html
http://bssborlange.blogspot.com/2006/07/funebo-presenterar-fler.html

Det "nya" Sverigedemokraterna

2006-09-12T18:03:00.000+02:00

Såg Stig-Björn Ljunggren på TV4 igår. I princip sa han väl att Sverigedemokraterna inte längre är så farliga, eftersom de putsat upp sig så.

Jag vet inte.

Margareta Sandstedt, riksdagskandidat för Sverigedemokraterna
”Efter välsignelse för den homosexuella utlevelsen väntar bara andra krav på välsignelse från Gud. Nämligen månggifte, äktenskap med barn, med djur eller incestförhållanden.”

Richad Jomshof, SD-kurirens chefredaktör, ledamot i partistyrelsen
”Samtidigt som våra styrande låter sin naiva syn på islam vara allenarådande, växer den muslimska befolkningen inte bara i Sverige utan i hela Europa och med dem kraven på att demokratin inskränks och på sikt avskaffas till förmån för den islamiska lagen sharia”

Erik Hellsborn, kommunfullmäktigekandidat (Sd) Varberg
”Det råder knappast några tvivel om att många företag kommer föredra subventionerad, invandrad arbetskraft framför dyrare, svensk arbetskraft. Aldrig förr har väl pratet om att 'dom tar våra jobb' känts mer aktuellt?”
Erik återanvänder en gammal, fin slagdänga

”förbud mot utmärkande kulturell klädsel för anställda inom kommun, landsting och stat”
Erik funderar på lämpliga åtgärder för att uppmuntra invandrare att flytta till andra länder

”Bibeln klargör tydligt att Gud skapade mannen och kvinnan för varandra. Gud skapade inte mannen för att han skulle ha sex med andra män, ej heller skapade han kvinnan för att hon skulle ha sex med andra kvinnor. En sådan relation är en hädelse av herrens uppsåt för de både könen, det är en synd.”
Erik ger sin syn på utövande av homosexualitet, ett inlägg insprängt mellan utfallen mot muslimsk fundamentalism...

Jörgen Pejle, kandidat (Sd) till kommunfullmäktige i Varberg
”Varför saknas det alltid resurser när det gäller etniska svenskars behov, men aldrig när det gäller invandrare?”
Jörgen visar att det där med etnicitet nog är viktigt i alla fall, trots allt prat om att det bara är kulturen som Sverigedemokrater bryr sig om.

Fredrik Vilborg, kommunfullmäktigekandidat (Sd) Göteborg
”Maken till fördomsfull underklassare utan tillgång till vare sig internet eller korrekt information får man leta efter.”
Fredrik gillar varken sin farsa eller underklassen.Hans blogg är annars ganska gripande, med djupt personliga inlägg till sin familj.

Så nytt, så fräscht. Så putsat.

Ett maktskifte nu kan bli långvarigt

2006-09-12T12:02:00.000+02:00

Jag tillhör dem som då och då funderar på om det är nyttigt att ett och samma parti har makten under långa perioder (även om det råkar vara det bästa partiet). För något år sedan var jag till och med inne på att det kanske vore nyttigt om borgarna fick vinna ett val - s sklle få andrum att utveckla sig självt, och slippa klä skott för allt som är fel i dagens samhälle (eftersom både borgerliga politiker och media låtsas att de enda som har makt i ett samhälle är de som siter i regeringen, mer om detta någon annan gång).

Men jag hade ruggigt fel.

Det som gjort Sverige till ett stabilt socialdemokratiskt land, och ett relativt gott land att leva i, är klassamarbete. S har lyckats skapa, och bibehålla, en allians mellan arbetar- och medelklass. Politiken har i mycket gått ut på att gynna båda dessa grupper.

Det Reinfeldt gör nu är att försöka bryta den alliansen, och ersätta den med en mellan över- och medelklass. Det är en nog så stabil allians, som lyckats hålla makten länge i t ex USA. Lyckas Reinfeldt finns en risk att arbetarklassen lämnas utanför under lång, lång tid framöver. Det finns en risk att det smala spann som är ”politiskt möjligt” förskjuts flera steg åt höger, och stannar där för decennier framåt.

Därför är detta ett ödesval. Misslyckas vänstersidan denna gång kan det stabilt socialdemokratiska samhället omvandlas till ett stabilt högersamhälle. Med utanförskap, kvinnoförtryck, ett stort trasproletariat och USA-hängiven utrikespolitik.

På fyra år skulle de inte hinna paja så värst mycket, men på tolv kan ett helt samhälle förändras.

En mycket, mycket bättre metod än borgerlig regering är att få högre omsättning inom s,och att släpa in v och mp i regeringen.

Jag kan ha världens bästa musiksmak!

2006-09-11T15:21:00.000+02:00

Jo, faktiskt!

Allt jag har är bara så grymt bra. Dylan, gammal soul, visor, protestsånger, punk, klassiskt (har fortfarande för lite), blues med mera osv etc.

Om någon någonsin lyssnade på vad jag sa så skulle jag ägna all min tid åt att propagera för 60-70-talssoul. Otrolig musik, fantastiska röster, stark känsla.

Lyssna på Sam Cooke, mannen som startade alltihop. Här kan du lyssna på en av de bästa live-skivorna alla kategorier. Kondenserad spelglädje. Man brukar säga att James Browns Live at the Apollo tar hem titeln, men för mig är den nog mera viktigast än bäst. Sam Cookes Live at the Harlem Square Club släpptes långt efter hans död, annars hade den nog varit nummer ett för alla.

Lyssna och må bra!

Här är förresten en lista på "100 greatest soul albums", tycker att de har rätt för det mesta, även om de inte har rätt i allt.

Kan högern vinna Stockholms landsting?

2006-09-11T10:20:00.000+02:00

Det ohyggliga svaret är - ja. Och det är så bisarrt att man knappt vill vakna på morgnarna längre.

Efter bogarnas förra fyra år i Sthlms landsting borde de ha gjort bort sig inför väljarna för decennnier framåt. Men tydligen verkar det inte så.

Att på bara fyra år vara centimeter ifrån att driva hela landstinget i konkurs genom medveten misskötsel borde vara politikst självmord. Men bara ett val senare är de på banan igen. Jag fattar inte.

Eller jo, det gör jag.
Hur många röstsplitar i landstingsvalet? Hur stor skillnad gör media på landstings- och kommunval?

Grejen är att högern i sig inte nödvändigtvis är värdelös på hushållning. De klarar ekonomin bra i massor av kommuner, och internationellt har högern ingen självklar historia av dödsföraktande miljardunderskott. Och även om sverigehögerns förra regeringstid förskräcker, så kanske man inte fortfarande ska döma dem efter vad som hände för 12-15 år sedan.

Men i just Stockholms landsting - snälla. På bara fyra år 1998-2002: Sju miljarder minus (jag skojar inte, sju miljarder).

Och eftersom landstingsfullmäktige trots den medvetna misskötseln (och trots revisorernas rekommendationer) beviljade styrelsen ansvarsfrihet, så måste man väl anta att partierna ställde sig bakom tokerierna? Att det alltså inte var enskilda klantar som ställde till det, utan borgarna som sådana. (Även om kristdemokraterna trots allt inte förtjänar riktigt lika mycket kritik som de andra)

Ack ja, vart är världen på väg?

Valinformation

2006-09-08T16:32:00.000+02:00

Roligt! När valinformatörer knarkar för mycket blir det så här

Leijonborgs utfrågning

2006-09-08T13:17:00.000+02:00

Ser att en hel del bloggare med vänstersympatier tycker att Leijonborg var kass i gårdagens utfrågning.

Jag vet inte, tycket han klarade sig rätt bra. Jag menar, han svettades inte. Så mycket.

;-P

Men allvarligt, han klarade sig bättre än jag trodde han skulle göra. Han lyckades fördöma och ångra spioneriet, samtidigt som han lyckades tona ned det. Det är ju bara fråga om en ung grabb med dåligt omdöme.

...

Eller, ja, om en rätt många unga grabbar med dåligt omdöme. Och en presschef. Och en partisekreterare. Men allt handlar ju om att lyckas etablera en sanning. Lite som med Mona Sahlin och tobleronen.

Jag – mitt i den liberala motoffensiven

2006-09-07T13:11:00.000+02:00

Jaha, jag som trodde att jag tänkte lite fräsch igår när jag skrev om besinning angående fp-skandalen. Istället bara stämde jag in i borgarnas och de (alltid lika lydiga) liberala (dvs nästan alla) tidningarnas ledarsidors motoffensiv. Nu är visst skandalen inte fp:s spioneri, utan att s är för arga på det.

Jaja, det ska fan skriva blogg.

Och det ska fan stå ut med borgarnas fjantigheter om att man måste låta sakfrågorna dominera i valrörelsen. Jo tjena, det måste vara den värsta dubbelmoral jag hört på länge. Borgarna har byggt sina kampanjer på allt annat än sakfrågor ungefär sen Palmehatets dagar. Men allra värst denna valrörelse.

Men som sagt – att borgarna varit dumma i decennier betyder inte att vi på vänstersidan ska ta efter dem. Klart att man blir lite skadeglad, och klart att det känns frustrerande att själv behöva veva hela upprördhetskvarnen (borgarna har ju fördelen av att alltid kunna låta sna ledarsidor göra mycket av jobbet). Men ta't lugnt, dofta på blommorna och var förlåtande mot din omvärld.

Om hur andra bestämmer sig för vad man själv tycker

2006-09-06T14:57:00.000+02:00

Fria moderata studentförbundet är ju nu inget som någon tar på allvar längre. De har varit för aggressiva och för långt ut på kanten för länge. Men deras tidning, Svensk linje, är en av de sista plasterna för studentanknuten fri idédebatt, utan dagspolitisk hänsyn. Friskt och befriande.

Men de är också lite knasiga ibland. Såg att de utnämnt mig till kårobligatorieanhängare (de är knappast först, det ingår i den liberla kampanjen mot SFS (där jag var vice ordförande under två år)).

Nåja, mycket kan sägas om kårobligatoriet, det finns goda och dåliga sidor med det. Men att jag skulle vara någon stor försvarare av systemet stämmer inte riktigt - jag svänger i frågan från dag till dag. Och SFS har inte varit tydligt för kårobligatoriet på ett bra tag.

Detta har jag försökt säga länge, men ingen på den där kanten bryr sig. De har bestämt sig.

Skandaler och politik, folkpartister och andra

2006-09-06T14:45:00.000+02:00

Visst, klart att jag som sosse är ilsken över att Fp spionerat på mitt parti. Men. Jag är också sjukt less på den politiska kultur vi skaffat oss i Sverige, där det viktigaste är att suga ut varenda droppe ur varenda kvasiskandal.

Jag är less på att varenda lokal dårfink kallas toppolitiker, less på att det viktigaste budskapet är vad andra politiker har haft för sig (och inte vad de tycker).

Och less på att de få åsikter som faktiskt stundtals diskuteras har kört fast i ett vård-skola-omsorgsträsk där framåtblickande och samhällsförändring mest verkar kännas pinsamt.

Partiernas stora visioner handlar om två sängplatser till här, eller ett barn mindre per grupp där. Ett annat sätt att leva tillsammans? Snälla, såna töntigheter pysslade vi med på 70-talet.

Jaja, fp har gjort bort sig. Och för en gångs skull verkar det faktiskt handla om skumheter hela vägen upp i toppen. Men samtidigt - ta det lugnt. Nästa gång är det någon gök i ditt eget parti som tokar ur. Och brösttonerna mot fp nu hade nog känts trovärdigare om man inte överreagerat på den stackars kd-tjejens lilla tilltag.
Och borgarnas fabulösa slutsatser om socialdemokratins genomkoruppthet hade kännts trovärdigare om de inte själva satt sig i skiten nu.

Sist av alla

2006-09-06T14:31:00.000+02:00

Min vana trogen kör jag igång med något precis innan det blir helt ute. Så, dags att testa bloggande.