Generationsväxling?

Nu är den igång - eftervalsdebatten. Jag hade tänkt skriva massor om vad jag tror gick fel, men än så länge är det för många tankar på en och samma gång. Sånt ger dåliga inlägg.

Det har hittills inte blivit en total nu-ska-vi-rensa-ut-alla-stämning. Det är bra. Jag tror innerligt på att s behöver en högre omsättning i ledarskiktet, men jag värjer mot en förenklad generationsväxlingsdebatt.

Att s behöver få in nya människor behöver inte nödvändigtvis vara detsamma som en generationsväxling. S har haft en hel del yngre statsråd ett tag, men saknat slagkraftiga äldre företrädare för partiet (eller rättare sagt inte gett utrymme åt de som finns). Det kan vara en av orsakerna till att det aldrig blev något vidare drag i äldresatsningen i valrörelsen (som i övrigt var en utmärkt idé, särskilt om den kombinerats med en yngresatsning...).

Men framförallt: Generationsväxling, visst, det kanske vore trevligt. Men vilken generation är det som står beredd att ta över? Är det inte den generation som ställde till det helt i SSU? Som lade all kraft på lyda partiledningen men slåss med alla medel internt. Hur högt förtroende har de bland allmänheten? I partiet?

Min bild (men man ska verkligen inte tro att jag har någon vidare insyn) är att en hel generation socialdemokrater har lärt sig allt om att vinna interna val, men inte har en aning om hur man vinner folkval. Min hobbyanalys är att det är en av orsakerna till att s tappat så mycket. En generationsväxling skulle inte lösa det problemet.